Det var länge sedan.....

Det finns ingen bra förklaring till min tröghet att komma med något nytt i Fotosofen. Därför lägger jag bara in några bilder tillsammans med småprat för att uppehållet inte skall bli för långt.

Givetvis har ni alla inför vintern plockat mycket nypon och kokat soppa och must på dem. Jag vet ju att ni är väldigt måna om er hälsa och inte låter ett tillfälle med nyponplockning passera obemärkt. Skulle det vara så att ni glömt hur de ser ut eller var de finns? Lugn! Här ser ni hur de ser ut och jag vet också var de finns. Mot en ringa avgift kan jag lämna dessa upplysningar vidare till er. Välkomna!

En riktig mink skall inte blunda och se drömmande ut. Den skall ha glimten i ögat och se pigg ut. Framför allt skall den inte låta sig fotograferas i ett obevakat ögonblick. För att alla skall förstå sammanhanget, visar jag denna bild så att ni skall veta att bilden bekräftar att alla minkar inte beter sig som de skall.

Snösparvar skall vara i fjällvärlden och uppföra sig som det anstår snösparvar. Först första skall de ställa sig på rad så att fotografen (vem är det?) kan få skärpa på båda personerna samtidigt. Att byta ut fjällen mot att knalla runt i strandkanten i Skåne - det kan väl inte vara riktigt?

Skall man fånga grodor skall man ha rejäl utrustning, för grodor är farliga. Här syns det tydligt att det är en yrkesman som arbetar. Han tar inga risker!

Renlighet är en dygd och det gäller även bofinkar. Kostymen blir lite rufsig av vattnet, för som ni vet använder bofinkar aldrig handduk.

Häromdagen kom jag på fru M när hon försökte skaka ner fågelfrön till de hungriga änderna inunder. Fru M är lika varmhjärtad gentemot änder som änderna är kalla om fötterna.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

I samlingsrummet på golfbanan fanns en stor termos med kaffe för besökarna samt ett fat med konditoribitar och en skylt med priset: "Kaffe och kaka 20.-" Nertill på skylten fanns tillagt:
"Gud ser allt".

Djup förstämning råder hos många personer i världen med anledning av Nelson Mandelas frånfälle. Även jag frågar mig, med anledning av detta, hur det ligger till med mina förhållningssätt i mitt liv? En stor man avlider i Sydafrika. Hans karisma är så ofantlig att jag, långt här uppe, börjar fundera över mig själv och hur jag är.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Organ som organiserar.

Hemma på tomten kulle jag kunna ha satt upp detta mänskliga organ så att det tydligt avtecknades mot den blå himlen. Detta för att jag verkligen uppskattar de egenskaper som finns i detta organ. Det är inte enbart för alla de egenskaper som bor däri. Min uppskattning är störst för alla de ofantliga, svindlande möjligheter som vi alla kan utveckla med hjälp av detta, kroppens viktigaste organ.

Tänk så oändligt många konstruktiva tankar det ligger i tillverkningen och funktionerna hos ett fartyg som detta. Fartyget ger dygnet runt arbete åt åtskilliga människor. Det ger avkoppling åt ändå flera personer som reser med det ute på havet utan att kanske ägna en tanke åt de mödor och ansträngningar som producerats för att skapa detta fantastiska fartyg. Tankarna och mödorna har skapats i många, många hjärnor som den som syns på första bilden.

 

Denna rostiga järnbit, ingjuten i kajkanten, är också skapad av mänskliga hjärnor och händer. Den har en annan briljans än den som omfattar stenabåten, men den har haft en viktig funktion till något, någon gång. Den är nu lämnad åt att försvinna ur den miljö, där den en gång hade sin stabila funktion.

 

 

 

Den här båten är tillverkad på ett annat sätt än stålfartyget Stena. Men här ligger mängder med kunskap i att böja och sammanfoga borden så att de tillsammans kan bilda ett skrov som kan användas i havet. Till vad då? Troligen till att rädda nödställda människor som färdats på havet. Har den någonsin kommit till användning? Det vet vi inte - men hjärnor har funderat och tänkt efter och man har därur kunnat bygga en perfekt räddningsbåt. Som nu är övergiven......

 

 

När vi tittar på denna och på föregående bild, konstaterar vi att räddningsbåtens konstruktion inte bara är funktionell. Den är också vacker! Så många flitiga händer som lyckats skapa en sådan här skönhet som nu ligger på land till ingen nytta. Som fortfarande har en skönhet som påverkar alla som tar sig tid att med ögonen utforska den.

 

 

 

Den byggnad vi kan ana bakom denna bild, är i huvudsak byggd av händer som format konstruktionen och utseendet. Flera huvuden har tänkt ut att; så här gör vi byggnaden. Människor flyttar in och trivs i huset. För att trivas ändå bättre skaffar man sig en katt eller två. Både människor och katter skall ha det bekvämt och trivas. Alltså tillverkas ett par sektioner kattrappor för att underlätta för både människan och katten. Det är mäktigt att samma hjärnor som vi hade för sju miljoner år sedan har kapacitet att tillverka både Stenabåtar och kattrappor.

 

 

 

 

 







 

 

När människan är ledig kan hon fundera över hur man piffar till det ute på vedbacken. Då är det läge för att tillverka en underfundig figur som sitter på bänken och väntar. Vilka var tankarna bakom denna figur? Det vet vi inte men en hjärna har skapat figuren, vilken existerar för en tid. Kanske inte lika länge som Stenabåten eller den rostiga fästpunkten vi såg ovanför. Klart är att hjärnan har arbetat samtidigt med konstruktörens händer - även här.

 

 

När jag var vid Oset (Örebro) fick jag se detta tjärn. Jag vill gärna ge plats åt bilden i det här inlägget. Det är ett stillastående vatten som solen ger färger när den är på väg ner i väster. Klockan är ca 19.

 

 

Bilden ovan är tagen en tidig morgon när solen bryter igenom dimman längs ån. Morgonpromenaden blev inte förgäves.

 

Uppskattningen av båda dessa naturbilder visar att vår hjärna har mängder med egenskaper, vilka vi kan få del av bara genom att kravlöst ta emot intryck. I naturen har sällan människan tänkt ut en konstruktion eller gjort något med avsikt att bilden skall bli vacker. Vår hjärna med sin fantastiska skapelse, bara tar emot, beundrar och uppskattar det naturen ger.

 





Den ena hälften blir oftast mycket bra!

Rubriken säger underförstått att den andra hälften inte blir bra. Men den person som gav mig tanken, menade att det var ett fint genomsnitt och som han gott kunde leva med.

Är det så att det jag gör, gör jag ständigt med avsikt att resultatet skall bli bra? Men ändå blir resultatet kanske inte som jag tänkt mig. Beror det på mitt dåliga handlag eller beror det på omständigheter jag inte förutsåg eller som jag inte kunde förutse?

Jag förutsåg inte att bilderna i bloggen skulle komma att se ut som dem du ser. Men min avsikt var att försöka knäppa bilder som jag tycker blev bra.

Tidig dimmig morgon vid Stampen. Klockan är ungefär sex. Sol, dimma och skugga.

Några dagar senare var jag vid Hasslarps dammar. Den här Knölsvanen övervakar sitt rede med en drottninglik attityd i sin kontroll av den inkräktande fotografen.

Från min balkong ser jag promenerande människor som attraheras av områdets tilltalande miljö. Unga människor kan attraheras av annat än att promenera; varför inte försöka nå upp till någon av grenarna? Var hoppet planerat? Nej! Blev det bra? Det blev jättefint!

Slott tycker jag är trevliga byggnader med områden värda att besöka. Här hade jag möjlighet att få komma med in i ett slott. Har ni handmålade sidentapeter med påfåglar på hemma hos er? Varför inte det? Känner ni kanske ingen fransk konstnär som kan applicera motiven på era väggar? Ni får som ersättning gärna titta två gånger på den här bilden i stället. Ser ni att spegelglaset behöver retuscheras?

Flera av våra fjärilar flyttar upp hit till norden, precis som flyttfåglar gör. De kommer från det sydligare Europa. Och detta är inget ljug! De båda ni ser här är fotograferade i Spanien men finns här hos oss också. Den första heter Spegelfjäril och den andra Makaonfjäril. De har säkert inte planerat sina liv och det går säkert lika bra så. Hälften kan ju komma att bli bra i alla fall.

                                                                     Spegelfjäril

                                                                      Makaonfjäril

Nu ger jag mig ut för att söka flera motiv.
                                                

Februari 2013

Jag gör en liten resumé över månaden som gått och så får ni samtidigt ett livstecken.

Det är inte så vanligt med valrossar, men jag hittade en frusen unge i strandkanten. Det droppar isvatten från hörnbetarna. Hon väntar säkert på töväder så hon kan simma vidare.

I villaträdgården har man redan ställt ut sommarmöblerna, enbart för att bjuda på ett fotomotiv. Det är till och med en liten trivsam matta utlagd under bordet. Möbleringen är tidsenligt vit och rummet har en likaledes helvit matta.

Radiohandlare Roos har en skylt som informerar om att det är Cykelverkstad inne på gården. Den skylten fick jag inte med på bilden. Luftslangen är utlagd och där står det att Luft är gratis för alla som hänger upp slangen. Sådana erbjudanden styr människor.

Rätt som det är bryter stormen lös och det gillar jag. LM tycker att bilden skall beskäras på höger sida men då blev inte bilden harmonisk så ni får både stänk och högersida. Jag skall gå närmare motivet nästa gång.

En röd Volkswagen (Das Auto) kan väl alltid pigga upp. Trots att det blivit februari när bilden togs, sitter julbelysningen kvar på trappräcket. Jag skall ta en bild i mars också så kan vi se om ljusslingan finns kvar. Kolla också varningsskylten på garageväggen.

Varför envisas dagens byggare med att bygga så simpla hus? Se här vilket tjusigt hus med takkupoler och konstnärliga tegelinläggningar. Det var väl bättre förr??

Sista bilden är inte så bra på ett vis - den kunde vara skarpare. Men det uppvägs av att den är bra på två andra sätt. Det syns att fågeln har hål i näsan. Hur ofta kan man se det? För det andra så utgör bilden denna omgångs pristävling. Den har nämligen två vingar på den vänstra sidan! Vad är det för en fågel som har det så? De rätta svaren skickas till Naturmorgon, Sveriges radio. Priset är som vanligt en fågelholk i trä.

Ha det gott!!

Bilder från januari 2013

Det har blivit en del bilder även denna månad. Jag har erfarit att människor söker publik för sina liv. Det gör jag också , även om jag för detta ändamål inte använder solglasögon stadigt eller har Gällivarehäng på brallorna.

Det är viktigt att personer kan det svenska språket. Man måste kunna formulera sina tankar.

Januari är oftast vinter med snö även i Skåne. Det finns faktiskt en del bilder att hämta men ofta är det kallt om händerna.

Jag har tagit upp fågelskådning igen efter att det har legat nere under 2012. Det går faktiskt bra att kombinera fågelskådning med fotograferande. Delvis  är det samma sätt som jag vistas ute i naturen på: titta efter fotomotiv eller titta efter fåglar jag inte sett tidigare detta år. Därefter kan jag rapportera vilka fåglar jag sett till microbirding.se. Det är en tävling kommuner emellan vilka observationer en del nördar gör.

Jag serverar en snöig åker till er.

Det kommer ett par bilder till från samma utflykt. De har inget med varandra att göra annat än vinter.

Fartyget ger ett nästan makabert intryck i bilden med sin främmande närvaro; vad gör detta fartyg nu och här? Hur är det att vara ombord? Vilka människor finns där? Frågor jag aldrig får svar på men som i och för sig skulle vara ganska intressanta att känna till och som kan stämma till en stunds eftertanke.

Jag fortsätter lite längre fram och hittar rådjuret som inte bryr sig om mig alls. Avstånd ca 25 m. Är du en noggrann iakttagare kan du se att rådjuret, precis som jag, har ansatser till att ha horn i pannan. Den inskjutna bisatsen här, ger goda möjligheter till kraftfulla kommentarer från bloggläsaren.

Den här fågeln hittade jag en annan dag strax utanför knuten. Den hade svag januarisol på sig och tillsammans med de snöiga grenarna tycker jag ni kan få se den också. Ni har ingen aning om hur många bilder ni INTE får se...... Min konstruerade blygsamhet i detta fall förbjuder mig att visa dem.

En annan dag gick jag ut i ett skogsparti här i närheten och hittade en del fina motiv.

En Nötväcka, så att alla vet hur en sådan skapelse ser ut. Som de blivande fågelskådare ni är så vet ni förstås att fåglars namn skrivs med STOR bokstav, oavsett vad era felinformerade lärare har sagt till er tidigare.

Alldeles intill satt följande person och väntar på att få bli avbildad.

Det är en Ormvråk. Det är märkligt, men Ormvråkar sitter ofta och bara väntar på att jag skall komma med kameran och det kan ju bli en ganska lång väntan för dem.

Ryktet om att man har möjlighet att bli avbildad sprider sig snabbt. Titta här bara! Ekorren är lite blyg, men det blev en ganska bra bild säger LM.

Jag är inte så bra på skalors storlekar. Ekorren är ju större än fartyget ni såg tidigare. Kan det vara rätt?

Det dök upp en släkting till den blyga här ovanför och den såg ut så här:

Så var den utflykten slut.

Men några dagar senare körde jag till en mindre hamn som finns i närheten. Där fick jag se en alldeles rak vattenlinje på en båt. Det är inte ofta man ser så välgjorda linjer.

I hamnbassängen låg en Knölsvan och väntade.

När jag knallade runt i byn fick jag korn på den här Tornfalken. Den hade satt sig lite tokigt men jag tyckte jag kunde offra ett par rutor på den.  Hoppas ni tycker det också.

Det var allt för denna gång från Fotosofen.

"TACK FÖR I MORGON"

........så säger Tomas Brytting.......

Rubriken är ett omvänt tema på ett välkänt motsatt uttryck. Ett ganska bra uttryck, tycker jag. Varför då? Jo - jag har positiva förväntningar med anledning av samt på det nya året. Jag har vissa planer för året. Det känns fint att kunna se på det nya året med förhoppning om att det skall bli bra. Tack för att jag kan ha en sådan känsla!

Är detta en bild i månsken eller är det en bild i motljus? Bara jag vet......Betraktaren får gissa. Jag tycker motivet ser dramatiskt ut. Det är svårt att visa vindstyrka i en bild om det inte finns häftiga vattenflöden eller kullblåsta träd.

Är det någon som gillar motljusbilder? Ja - i vart fall fotografen. Bilden är tagen 12 12 12 det vill säga år 2012 den 12 i månaden 12. Klockan var dock 11.22.

Stilla flyter Don. Den floden flyter ju förbi här strax utanför huset. Vattnets rök av kylan tillsammans med rimfrost och elljus ger fin effekt.

Blek sol i medljus ger tillsammans med snön ytterligare ett av naturens konstverk.

När solen den 2 december 2012  gick ner fyllde den ån med blodfärgat vatten och den bilden får bli avslutning för nu. Vi vet ju inte om det blir någon mera vinter denna gång.


Många personer gör målsättningar så här runt nyår. Sådana tankar är bra av flera orsaker:

                  Målsättningarna

                  är alltid positiva
                  visar att man vill något
                  medför att man aktiverar sig
                  ger personen chansen att få svar på frågan om
                  varför resultatet blev som det blev.

                                            Tack för i morgon!