tisdag 25 juni 2013

Organ som organiserar.


Hemma på tomten kulle jag kunna ha satt upp detta mänskliga organ så att det tydligt avtecknades mot den blå himlen. Detta för att jag verkligen uppskattar de egenskaper som finns i detta organ. Det är inte enbart för alla de egenskaper som bor däri. Min uppskattning är störst för alla de ofantliga, svindlande möjligheter som vi alla kan utveckla med hjälp av detta, kroppens viktigaste organ.


Tänk så oändligt många konstruktiva tankar det ligger i tillverkningen och funktionerna hos ett fartyg som detta. Fartyget ger dygnet runt arbete åt åtskilliga människor. Det ger avkoppling åt ändå flera personer som reser med det ute på havet utan att kanske ägna en tanke åt de mödor och ansträngningar som producerats för att skapa detta fantastiska fartyg. Tankarna och mödorna har skapats i många, många hjärnor som den som syns på första bilden.

 
Denna rostiga järnbit, ingjuten i kajkanten, är också skapad av mänskliga hjärnor och händer. Den har en annan briljans än den som omfattar stenabåten, men den har haft en viktig funktion till något, någon gång. Den är nu lämnad åt att försvinna ur den miljö, där den en gång hade sin stabila funktion.
 
 
 
Den här båten är tillverkad på ett annat sätt än stålfartyget Stena. Men här ligger mängder med kunskap i att böja och sammanfoga borden så att de tillsammans kan bilda ett skrov som kan användas i havet. Till vad då? Troligen till att rädda nödställda människor som färdats på havet. Har den någonsin kommit till användning? Det vet vi inte - men hjärnor har funderat och tänkt efter och man har därur kunnat bygga en perfekt räddningsbåt. Som nu är övergiven......
 
 
När vi tittar på denna och på föregående bild, konstaterar vi att räddningsbåtens konstruktion inte bara är funktionell. Den är också vacker! Så många flitiga händer som lyckats skapa en sådan här skönhet som nu ligger på land till ingen nytta. Som fortfarande har en skönhet som påverkar alla som tar sig tid att med ögonen utforska den.
 
 
 
Den byggnad vi kan ana bakom denna bild, är i huvudsak byggd av händer som format konstruktionen och utseendet. Flera huvuden har tänkt ut att; så här gör vi byggnaden. Människor flyttar in och trivs i huset. För att trivas ändå bättre skaffar man sig en katt eller två. Både människor och katter skall ha det bekvämt och trivas. Alltså tillverkas ett par sektioner kattrappor för att underlätta för både människan och katten. Det är mäktigt att samma hjärnor som vi hade för sju miljoner år sedan har kapacitet att tillverka både Stenabåtar och kattrappor.
 
 
 
 
 



 
 
När människan är ledig kan hon fundera över hur man piffar till det ute på vedbacken. Då är det läge för att tillverka en underfundig figur som sitter på bänken och väntar. Vilka var tankarna bakom denna figur? Det vet vi inte men en hjärna har skapat figuren, vilken existerar för en tid. Kanske inte lika länge som Stenabåten eller den rostiga fästpunkten vi såg ovanför. Klart är att hjärnan har arbetat samtidigt med konstruktörens händer - även här.
 
 
När jag var vid Oset (Örebro) fick jag se detta tjärn. Jag vill gärna ge plats åt bilden i det här inlägget. Det är ett stillastående vatten som solen ger färger när den är på väg ner i väster. Klockan är ca 19.
 
 
Bilden ovan är tagen en tidig morgon när solen bryter igenom dimman längs ån. Morgonpromenaden blev inte förgäves.
 
Uppskattningen av båda dessa naturbilder visar att vår hjärna har mängder med egenskaper, vilka vi kan få del av bara genom att kravlöst ta emot intryck. I naturen har sällan människan tänkt ut en konstruktion eller gjort något med avsikt att bilden skall bli vacker. Vår hjärna med sin fantastiska skapelse, bara tar emot, beundrar och uppskattar det naturen ger.
 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar