Att somna till.

Som synes på bilden på topp så är just nu alla flaggor hissade. Det gäller att hissa när det blåser från rätt håll.

Det är ett tag sedan jag gjorde ett inlägg på Fotosofen. Av en händelse var jag på biblioteket häromdagen och då passade jag på att ta en selfie, som du ser här. Det är inte konstigt att det blir uppehåll i Fotosofen när livet ser ut på det här viset.

När jag vaknat till gick jag en runda i den stora lilla staden Lund med kameran i skjutläge. Ganska snart var det en äldre man som pockade på uppmärksamhet och ville bli avbildad. Han sa att hunden och han väntade på matte som skulle komma med snälltåget snart.

Båda tittade förväntansfullt mot stationens dörröppning. Lägg märke till hur husse stryker hunden över håren.

En bit därifrån fick jag se en annan hund som försökte äta upp en gris. Sådana händelser måste ju avbildas prompt. Titta själv!

Varje gång hunden bet grisen, pep grisen eftersom den var född med en inbyggd gnällpipa. Tyvärr har jag inte ljud till bilderna så du får använda din fantasi.

En ung dam provar en utsiktspunkt. Det råder ingen tvekan om att hennes ansikte uttrycker tillfredsställelse över det hon ser.

En pappa med dotter vilar ut på en bänk. Visserligen är pappan upptagen med sin smartphone, vilket kanske är tidstypiskt. Men jag känner från egen erfarenhet, väl igen dotterns obeskrivliga välbefinnande intill pappans bröst. Vackert!

På en bänk utanför domkyrkan sitter en mamma med sin dotter. Kanske inte lika hjärtknipande, men den bilden duger också.

------------------------------

I morse var det ingen angenäm start på dagen. Det regnade. Jag körde en runda och fick bild på två ståtliga fåglar. Om du tittar i överkant på bilden, ser du regndropparna.

Jag ville inte stå där i regnet så jag fortsatte mot andra jaktmarker.

En Rörhöna hann inte smita undan, varför hon blir förevigad i Fotosofen.

Jag fortsätter i en annan riktning och då träffar jag en dam som kan vara riktigt snygg i rätt belysning. Belysningen hade kanske kunnat vara bättre här, men det blir ändå ett porträtt. Porträttet visar en Fasanhöna.

I anslutning till Fasanhönans hemmamarker finns det större djur som vill visa upp sig på lördagsmorgonen. En grupp rådjur kommer här och mamman gör toalettbestyr, obekymrad om min kamera.

Morgonens aktiviteter rullar vidare i djurens värld. Här är en Ormvråk som sitter lugn och väntar på att jag skall knäppa färdigt.

På lite avstånd vilar den avslappnade familjen Dovhjort, vilket får bli avslutning för denna gången.

Hej så länge!

Runt Lunds domkyrka

Översta bilden.

Jag fick fatt på en gammal bild över centrala Lund som visar det område där jag hämtar en del av mina bilder från den stora lilla staden Lund. Varje gång kameran är där tillsammans med mig, får jag se nya motiv och en del av dessa kommer med i Fotosofen.

                                                      --------------------------------------


Innehållet i det här inlägget kretsar kring Domkyrkan. Jag är inte så religiöst lagd men jag är heller ingen avståndstagare till kyrkliga sammanhang.

Därför är den första bilden ett motiv över de båda kyrktornen i Domkyrkan. Jag har på någon föreläsning hört att man kallar de båda tornen för "pågarna". Pågarna i Lund kanske?

På vänster sida framför ingången till kyrkan har det på senare tid ställts en staty av jungfru Maria. Det är en liten obetydlig staty, gjuten i koppar, som man inte ser omedelbart. Tittar man närmare på statyn har den ett i mitt tycke ganska fint budskap.
Ansiktet ser ut så här:

Statyn står placerad men många störande moment bakom, så den bild jag visar är beskuren i udda mått. Jungfru Marias moderlighet framgår klart av konstnärens uttryck.

Inne i domkyrkan finns det en mängd motiv. Jag skall inte bli här inne så länge. En dörr stod öppen och ljuset genom dörröppningen visar på en annan staty utanför; Henric Schartau.

Henric Schartau blev förste komminister vid Lunds domkyrka år 1793. Schartau skapade den Schartauanska väckelsen, en sträng religiositet som fick sin spridning främst i Skåne och i västsverige. Han ligger begraven på Norra Kyrkogården i Lund. J-A och jag har varit där på en rundvandring. Då berättade informatören att statyn av Schartau har en ring i vänster öra. Jag gick dit och tog en bild.

Schartau hade tron att ringen i örat skulle förhindra reumatism. Därmed vet vi nu alla varför många människor av i dag har en ring i örat.

Här är ytterligare ett par bilder innifrån kyrkan.

Med lagom belysning blir en ljusbärare ganska dekorativ. Här bredvid sitter människor för en stunds lugn och ro.

Den här bilden är tagen från ytterligare en annan plats i kyrkan där man kan sitta och bara ta det lugnt.

När jag ändå är på plats så tar jag med en bild av innertakets målning.

Det rödaktiga ljuset i bilden beror på att det är ganska mörkt där uppe och att avståndet är ganska långt.


Det är fina färger utanför kyrkan också. De förevisas här av herr Råka som håller på att vända alla bladen för att se efter vad som finns på undersidan.

Hej så länge!

Längs kusten av Öresund

En dagsutflykt för att kolla om det finns fåglar att se även idag. Vi kör längs Öresund och gör fem tillslag för att undersöka detta. Bilden längst upp vill bara visa hur dagen ser ut och hur kusten ser ut idag.

Finns det något att se överhuvudtaget? En av expeditionsdeltagarna tittar efter.

Vi ser en nästan alldeles svart fågel. Vi tror att det är en korsning mellan två olika typer av and, men den är vacker med sin svarta färg.

Tittar du noga kan du se att den har två extra ögon alldeles vid roten av näbben.

En snäppa blir så rädd för oss inkräktare att den gömmer huvudet i vattnet.

Finns det flera fåglar att skåda åt det här hållet?

Jo, jag tycker jag ser en.........Är det inte en Storspov så här sent på året.......

Och där är en ung Skrattmås som speglar sig fint i vattnet.

Om inte vattnet hade varit så spegelliknande hade bilden inte blivit lika bra.

Jag kollar vidare här borta om jag får se något annat.

Jo där är en Gräsand. Och har du sett?? Den har inga tänder. Hur kan den då tugga maten?

När man vandrar i strandkanten kan man få se en del vackra detaljer. Skal av mussla och avtryck av fågelfötter......

Där är ju en gräsand och den är alldeles vit. Den tvättar sig nog med Surf?

När jag för ett ögonblick tittar in mot land så sitter där en Kaja. Den är så snygg att den får vara med bland sjöfåglarna.

När jag vänder blicken mot havet så sitter där en Silltrut på en sten. Vinden gör att fjäderdräkten blir uppburrad, bara för att det skall bli en fin bild.

Jag ser att det finns vilda fyrbenta djur här också. Här är ett spåravtryck av en räv som gått här. Den är ovanligt stor för sin art. Foten är stor som min handflata ungefär. Den räven är nog inte att leka med!

I en liten göl har några andungar glömt sig kvar. Hur skall det gå för dem, frågar jag mig, när det är så här sent på året?

Här får du en bild på ett par väldigt vackra fåglar. Det är Gravänder. De är skygga och inte lätta att komma nära.

Det blir en bild på en annan av deltagarna i dagens expedition. Hans enda uppdrag är att bära på den tunga utrustningen. Vill han inte det får han inte följa med på expeditionerna. Han får också vara med oss ledare när vi tar paus och dricker kaffe och äter smörgås. Egentligen skulle han visas på en liten bild bara för att visa vilken skillnad det är på folk och folk.

I strandkanten går det en individ och speglar sig i vattnet. Det är en Tofsvipa.

Långt om länge kommer vi äntligen fram till den plats där vi skall få kaffe. Utsikten i motljus ser ut så här.

Efter kaffet kör vi hem igen. Men bara för att du hängt med så här långt så får du ett par bonusbilder.
Båda är tagna på min kolonilott. Håll till godo!

Hej så länge!

Söndag hos kustfiskaren

Ett blått vatten får fungera som ingress till de följande bilderna. Solen sken vänligt och vi ville ha lite kontakt med havet denna fina dag.

Ganska snart såg vi att det fanns aktivitet i gång, trots att det var söndag. Det var heller ingen tvekan om att det var en kustfiskare som tidigare denna morgon hade hämtat sitt nät och där fått en fångst på 250 kg sill.

Han hade redan rensat nätet och sillen ligger i sin låda.

Han är i full gång med att rensa sillen för hand.  Den rensade och urtagna sillen ser ut så här. Den skall frysas in, svarar han på min fråga om vad som skall göras med fångsten.

Handarbetet pågår och blir föremål för kamerans intresse.

Det går att få en närbild också.

Renset lägger han i en fisklåda för att användas till, vadå?

På kajkanten står första frukosten uppställd. Fisket börjar tidigt, solen skiner och fångsten blev god.

När en fotograf som jag dyker upp, tycker pappa gammelfiskaren att "bordet" behöver dukas av och disken diskas. Han tar på sig det uppdraget.

Vad tyckte du att renset skulle användas till? Allt av naturens gåvor tas tillvara på bästa sätt. Kaos uppstår i kolonin av trutar som också får frukost en söndagsmorgon som denna. Finns det något som tillnärmelsevis är lika uppskattat som sillrens?

Jag fick till en närbild här.

Rensningsproceduren är så avslutat och det blir ett par bilder av den lokala miljön.

Hej så länge.