Ljusa tider......

Här följer ny påminnelse om att det vimlar av motiv som man kan fotografera. De finns på många ställen och med lite tur kan man locka in dem i öppningen på kameran och på så sätt kunna ta med dem hem till datorn.

Sista bilden i förra inlägget var en blomma i regn. Den här gången börjar jag med en knopp i regn. Det får inte bli för dramatiska kast i visningen. De som är trädgårdsexperter ser att det är en pion. Ni som är ännu mera kunniga, vet också att man lätt kan dela en pionbuske med spaden och på så sätt få flera pionbuskar i sin prunkande trädgård. De är tåliga att plantera på nytt.

Det finns en vaktstyrka i skogen. De larmar om att nu kommer det någon - se upp! Det här personen är en vaksam figur. Han säger ungefär: "Du skall inte hålla på och smyga runt i våran skog! Begriper du inte att vi inte gillar det". Jag har fått uppfattningen att detta är den argaste Råkan i Skåne - det ser åtminstone ut på bilden som att det är det.

Om ni nu jämför storleken på pionknoppen med Råkan så förstår ni hur stor Råkan är. Jag har varit tvungen att förminska Råkan. Annars skulle det se konstigt ut och ni skulle tycka att det var obehagligt.

I en annan närbelägen buske sitter en annan representant för fågelbefolkningen. Den tycker inte alls att jag är en inkräktare utan visslar glatt på mig. Den visslar så fint. Jag kan faktiskt härma den riktigt skapligt men jag tycker inte om Koltrastens arbetstider: tidiga morgnar och sena kvällar, så jag funderar på att sluta vissla som en koltrast.

Nu tror ni förstås att jag bara fotar blommor och fåglar. Men nej. Jag har ett brett register. Här kommer en modell från gatan. Det är en yrkesman som gör sitt bästa för att det skall bli vita markeringar för trafiken. Han skäller inte på mig och han visslar inte åt mig heller. Han bara sköter sitt jobb tillsammans med kollegan som inte så gärna vill vara med i bild.

För lite sedan fick jag förmånen att följa med Skogsmulle ut i hans jaktmarker. Han har känningar bland hjortdjuren och får dem att komma fram när han visar sig i skogen. Detta är en hind som är ett favoritmotiv. Som ni ser av hållningen är hon vaksam och tolererar inte att vi kommer närmare.

Det finns flera djur som vill vara med på bild. Den här till exempel. Hon är från Gällabjär och det säger ju allt.

Egentligen skulle hon haft huvudet mitt i stängslets fyrkant men man kan ju inte få allt.

Nu blir det en paus någon vecka.