Bilder och några funderingar

2018 01 14

En morgon för lite sedan såg jag den här soluppgången. Jag tyckte den var fin så det blev till en bild.

Jag blev påverkad av synen och som du kan se av nästa bild, så lät jag grepen vila, där jag ställde den senast.

Jag bestämde mig för att gå ner till dammen. Där fann jag den första skådespelaren i ett kortare drama. Det är den något äldre fru Truth som står på iskanten.

Hon ser bestämd ut. Det tycker jag alla kvinnliga trutar gör. Strax halkar hennes son in i bilden. (Två bilder)

Fru Truth: "Du måste se dig för hur du landar! Det var nära att du åkte ner i vattnet. Och så illa som du simmar så måste du ta det försiktigt!"

"Du är ju i alla fall så pass vuxen nu att du skall veta hur man uppför sig."

"Nu kommer du smygande och skall ställa dig in."

"Jaa - håll dig på lämpligt avstånd, du."

Unge herr Truth: "Men så farligt var det väl ändå inte......"

Fru Truth: "Nää - okej då - men uppför dig ordentligt i fortsättningen!"

"Nu skall du få följa med mig ut till havet vid Vikhög så skall jag visa dig var man fiskar upp sin middag. Det behöver du känna till."

Så flög de tillsammans ut emot havet vid Vikhög. Havet ser ut så här emellanåt.

I bland sitter jag vid havet och både tänker efter och känner efter.

Då kan jag känna en aldrig sinande ström av evighet som sköljer över mig. Jag bara är och allting forsar över och förbi mig.

Fortgår skapelseprocessen fortfarande?

---------------------------------------------------

Varför skall i så fall detta få ske?

Vad har hänt här?

För att tala som "Kurtan" Olsson:

En bukett "fådda" blommor som kastats i snömodden.....

------------------------------

Nu följer några "fådda" fågelbilder.

 Hej så länge.

Det händer så mycket i regeringen.

                                                                                                                            2017 12 15

Men jag bryr mig inte om det just nu. Regeringen får klara sig utan mitt bidrag, åtminstone till på måndag.

Ett gammalt känt uttryck bland oss fotografer är att:

DET FINNS INGA PARADIS UTOM DEM DU HAR FÖRLORAT.

------------------------

I morse var jag ute i sundet och drog några granna torskar.

Så fick jag se att klockan i kyrktornet hade hunnit en bra bit på dagen.....

.........så Truten påpekade detta för mig och andra.

Mor och son Skrattmås var inte sena att hänga på i kören.

Unga fröken Knipa blev så berörd att hon höll på att ramla ner från räcket. 

Ser du att simhuden håller på att växa fram på fötterna?

En Skrattmås på hal is förstod också vad klockan var slagen.

Fasanhönan hörde att larmet gick.

Stararna samlade sig snabb och ställde in kompassen på Spanien.

Den unga Rörhönan kacklade med. Hon har ingen vidare sångröst, har jag hört.

Enkelbeckasinen tar det med ro. "Det ordnar sig alltid".

Gråtruten flyger undan som vanligt.

Skrattmåsen fortsätter sin balansövning på den vackra stenen som den har som träningsredskap.

Men alla är vi ju inte fåglar. På ängen står Mamma Mu med sin tonåriga dotter.

Hon säger till sin dotter: Akta dig för Mulle som är på nästa bild. Han bara låtsas att han äter gräs, men han tänker alltid på annat.

Mulle tänker på sin stamtavla.

Nu slutar sagoberättandet för just nu kommer budet med mina kvällsmackor.

Hej så länge.

Fåglar på Fars dag

                                                                                                                      2017 11 13

De här bilderna kom med hem till datorn och bloggen igår.

Solen sken och det blev en trevlig promenad.

Nej - det är inte helt sanning. Skatan är från ett annat tillfälle. Du kan se regndropparna i luften.

Men de följande bilderna är från igår.

Skedand har jag inte haft möjlighet att fotografera många gånger.

Den är döpt till Skedand på grund av den kraftiga näbben som påminner om en sked.

De följande bilderna på ett par Bläsänder, visar hur hövliga de är mot varandra.

Hurra vad jag är snygg!

Jag lurar lite i vassen tills de andra har slutat att jönsa sig.

Hej så länge.

Trollskogen

                                                                                                              2017 11 13

Trollskogen är namnet på en skog där träden har hittat sina ovanliga former på egen hand. 

------------------------------------

En reflektion i samband med dessa bilder är:

Hur skulle världen se ut om världens djur betedde sig på samma sätt som vi människor gör?

Vi kan med egna ögon se att naturens utrymme bara blir mindre och mindre för varje utbyggnad av städer och vägsystem som görs. Om en generation blir det svårt att hitta bilder till den tidens Fotosof.

------------------------------------

Bilderna på träden kommer utan kommentarer.

Hej så länge.

Tove Jansson

                                                                                                                 2017 11 13

Birgitta Ulfsson sjunger Tove Janssons höstvisa.

Nu blåser storm därute

och stänger sommarens dörr.

Det är för sent att undra och leta.

Jag älskar kanske mindre än jag gjorde förr

men mera än du någonsin får veta.

------------------------------------

En kväll tyckte jag mig se att det skulle bli en fin solnedgång. Jag körde en tur ut emot havet. I ljuset från den nedgående solen såg jag möllan.

På väggen finns en plakett som visar när möllans uppfördes.

När jag kommer ut till havet ser jag att det nog blir en fin solnedgång.

Det som syns bak vid horisonten är Köpenhamn.

Tittar jag åt ett annat håll ser jag en fin kvällshimmel.

Inne i hamnen är kvällsljuset inte lika påtagligt.

Här syns Malmö i bakgrunden.

Här är även bron till Danmark med.

Jag har hjälpt vattnet att lägga sig till kvällsro.

Månen  ända uppe i himmelen.

In emot land avtecknar sig hamnbyggnaderna i dunklet.

Ett par bilder från innerhamnen.

Lite mysljus är tänt för trevnadens skull.

Inne i huset har folket börjat göra i ordning för att gå och lägga sig så det är dags för mig att köra hem.

-------------------------------