söndag 14 januari 2018

Bilder och några funderingar




2018 01 14


En morgon för lite sedan såg jag den här soluppgången. Jag tyckte den var fin så det blev till en bild.



Jag blev påverkad av synen och som du kan se av nästa bild, så lät jag grepen vila, där jag ställde den senast.



Jag bestämde mig för att gå ner till dammen. Där fann jag den första skådespelaren i ett kortare drama. Det är den något äldre fru Truth som står på iskanten.




Hon ser bestämd ut. Det tycker jag alla kvinnliga trutar gör. Strax halkar hennes son in i bilden. (Två bilder)




Fru Truth: "Du måste se dig för hur du landar! Det var nära att du åkte ner i vattnet. Och så illa som du simmar så måste du ta det försiktigt!"




"Du är ju i alla fall så pass vuxen nu att du skall veta hur man uppför sig."



"Nu kommer du smygande och skall ställa dig in."





"Jaa - håll dig på lämpligt avstånd, du."





Unge herr Truth: "Men så farligt var det väl ändå inte......"





Fru Truth: "Nää - okej då - men uppför dig ordentligt i fortsättningen!"



"Nu skall du få följa med mig ut till havet vid Vikhög så skall jag visa dig var man fiskar upp sin middag. Det behöver du känna till."



Så flög de tillsammans ut emot havet vid Vikhög. Havet ser ut så här emellanåt.












I bland sitter jag vid havet och både tänker efter och känner efter.


Då kan jag känna en aldrig sinande ström av evighet som sköljer över mig. Jag bara är och allting forsar över och förbi mig.


Fortgår skapelseprocessen fortfarande?






---------------------------------------------------


Varför skall i så fall detta få ske?

Vad har hänt här?

För att tala som "Kurtan" Olsson:

En bukett "fådda" blommor som kastats i snömodden.....





------------------------------

Nu följer några "fådda" fågelbilder.



 Hej så länge.










1 kommentar:

  1. Tack för att du delar med dig av dina bilder,
    roligt att se vad du fotar på dina expeditioner.

    SvaraRadera