måndag 13 november 2017

Tove Jansson



                                                                                                                 2017 11 13


Birgitta Ulfsson sjunger Tove Janssons höstvisa.


Nu blåser storm därute
och stänger sommarens dörr.
Det är för sent att undra och leta.
Jag älskar kanske mindre än jag gjorde förr
men mera än du någonsin får veta.


------------------------------------

En kväll tyckte jag mig se att det skulle bli en fin solnedgång. Jag körde en tur ut emot havet. I ljuset från den nedgående solen såg jag möllan.




På väggen finns en plakett som visar när möllans uppfördes.




När jag kommer ut till havet ser jag att det nog blir en fin solnedgång.

Det som syns bak vid horisonten är Köpenhamn.




Tittar jag åt ett annat håll ser jag en fin kvällshimmel.




Inne i hamnen är kvällsljuset inte lika påtagligt.
Här syns Malmö i bakgrunden.




Här är även bron till Danmark med.

Jag har hjälpt vattnet att lägga sig till kvällsro.




Månen  ända uppe i himmelen.




In emot land avtecknar sig hamnbyggnaderna i dunklet.




Ett par bilder från innerhamnen.




Lite mysljus är tänt för trevnadens skull.




Inne i huset har folket börjat göra i ordning för att gå och lägga sig så det är dags för mig att köra hem.




-------------------------------

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar