lördag 17 december 2011

Rundvandring i hamnbyn

Förra helgen var det ett härligt väder. Det var nämligen STORM. Du uppstår oväntade scener som det går att göra en liten berättelse av. Jag står på piren i hamnen och ser på avstånd en kvinna med kopplad hund. Jag står med ryggen mot regnet och vinden och det mesta av kameran i skydd av jackan. Hon passerar bakom mig på väg ut på piren. "Härligt väder" säger hon och travar vidare utåt. Jag tänker att det här blir intressant - och det blir det.



Hon och hunden går längst ut till pirens spets och vänder tillbaka....... Intressant igen!

Vattnet slår över pirkanten ideligen och med kamerans hjälp får jag en bild av rinnande vatten som ögat normalt inte hinner uppfatta, men med kameran får jag hjälp.



Det kommer inte flera damer på piren så jag går bort mot båtklubbens hus. På balkongen i någorlunda lä står tre påpälsade personer och spanar med tubkikare efter fågel.




Eftersom jag emellanåt också gör det, går jag upp till dem för att kolla läget. Jodå - hit blåser det in en del havsfåglar. Detta är en bra skådarplats. Precis lämpligt kommer det in en Tordmule i hamnbassängen, som ser ut så här.


Jag beslutar att vandra vidare men innan jag lämnar hamnen, tar jag en bild på infartsfyren som trots att det är dagsljus, har den röda topplampan tänd. Tittar man noga ser man regnstänken mot den svarta dörren.





Inne i byn träffar jag på en svärm sidensvansar i en havtornsbuske, vilken de håller på att plundra. På gatan finns en vattensamling som fåglarna använder för att både bada i och dricka ur. De är inte stilla en sekund.



Våta och kalla fotografer är inte så trevliga, varför jag nu återvänder till hemmabasen för lite rehab.


måndag 12 december 2011

Klara förhoppningar

Jag hade för avsikt att här försöka analysera en typ av förhoppning som jag av en händelse kom i kontakt med. När jag funderade kring den förhoppningens omständigheter, förstod jag att det finns ett stort antal förhoppningar med helt olika karaktär.


Förhoppningar är något man oftast bär inom sig. Förhoppningar är kopplade till saker som ligger utanför ens egna möjligheter att styra i detalj. Förhoppningar är positiva för att de inger hopp om ett mål man önskar uppnå. En förhoppning kan gälla för en kort eller lång tid; ett möte - en dag - en månad - flera år. Den tid en förhoppning omfattar, gör förhoppningen viktigare ju längre tid den omfattas av, d.v.s. en förhoppning kan ha ett tydligt värde för mig själv.



Om jag rakt av berättar för omvärlden om en förhoppning jag har, kan dess laddning försvinna. Men om ingen vet vilken förhoppning jag har, är möjligheten att den skall infrias rätt liten. Däri ligger en motsättning. Då jag söker ett jobb blir min förhoppning omedelbart avslöjad och blir också utsatt för konkurrens.
Om jag söker en kärleksrelation, måste jag avslöja min önskan eller manöverera mig i ett gynnsamt läge. Då kan jag antingen bli mött eller bli avvisad.


Här är en uppställning i bokstavsordning samt kommentar över olika förhoppningar:

Blygsamma........            Inte tillräckligt radikala
Brustna.....                     Genom olycka eller dylikt
Falska........                    Byggda på felaktig grund
Fromma......                   Religiösa eller liknande
Grusade.....                    Förutsättningarna förändrades
Kväva......                      Att kväva andras förhoppningar
Kvävda ..........               Någon säger: "Du skall inte....."
Ljusa .....                       "Det ser bra ut........"
Outtalade .....                "Jag skulle aldrig våga....."
Saknade .....                   Konkretisering saknas
Svikna .....                      Han/hon gjorde inte.....
Uteblivna .....                 Jag sade aldrig till min son/dotter/gode vän....
Överdrivna .....               För högtflygande


Jag fick en stark känsla för hur viktiga förhoppningar kan vara i en persons liv.

Vika förhoppningar diskuterar jag med mig själv eller med andra?

Har jag själv gjort klart för mig vilka förhoppningar jag har?

Har jag gjort mina förhoppningar tydliga?

Tydliga inte bara för mig själv?

Vilka förhoppningar bör jag uttala så att omgivningen vet vilka förhoppningar jag har?

Om jag berättar om en förhoppning - blir det lättare att nå målet då?