Att flyga.

 

Följ med på en flygtur.

Nu har jag klättrat upp på den höjd
från vilken jag skall starta min flygtur.

När jag har fått luft under vingarna
kan jag se allt.

Jag kan vara en Koltrast
som äter röda bär.

Utsikten över Barsebäcks mosse
är lika fin som den brukar vara.

En tur ut till detta okända fartyg
för att ta reda på var ifrån
det kommer och vart det skall.

En del små fiskebåtar ligger inne i hamnen.
Känner jag igen dem?
Är där någon ny? Vilka bokstäver
står det i fören?

Storskarvarna har redan börjat samla
material till sina bon.

En mellanlandning ute på piren
sker mest av gammal vana.

I vattnet ligger det något som ser mjukt ut.
Är det en kattand?
Nej det är en ung hona Snatterand.

Jag slår till på en lämplig sten för att fjädra mig lite.

En Storskarv som går på lina.
Det ser jag inte varje dag.

Här kommer det ett spjut flygande.
Varför dyker inte dessa fåglar efter fisk från luften med en sådan kropp?
De simmar och dyker från ytan.

På min flygtur kan jag begeistras av 
de vackra brottsjöarna.

Bjärreds långa brygga har redan
hissat upp kvällsgardinen.

Nu sänks stämningen från föregående bild
till att bli mera allvarsam.

Jag gör två känslofyllda nerslag hos
Björn Lindeblad
och
Dolly Parton.

Björn har till mig och många många andra förmedlat sin
djupt allvarliga och känslosamma levnadsberättelse.

Dolly
har med sin musik skapat starka känslosvall som inte riktigt
låter sig analyseras men som man blir starkt berörd av.

Jag gillar att Sydsvenskan den 1 februari skrev om dessa båda.

Nu har jag kommit tillbaka till min utgångspunkt.
Tänk så mycket det finns att flyga till och titta på.

Egentligen är det bara min fantasi som ofta bromsar mig.

Hej så länge.