lördag 28 april 2018

Fåglar i flera dimensioner.



2018 04 28



Det blir bilder som samlar sig varför jag lägger in några i mitt fotoalbum.


En Stork med förlovningsring på benet.




En groda.




Två grodor.




En Svan som äter (otroligt!) på en guldfisk.




Det här är min megafon i det här inlägget. Måsen är upprörd, som du kan se av kroppsspråket.
Varför då?
Jo, Storken på översta bilden, vad gör hon? Jo hon äter grodor!
Frosseriet följs upp av Knölsvanen som äter guldfisk!




Min megafon ropar: Hur skall det bli om alla gässen på nästa bild skulle äta grodor och guldfisk?
Grodorna och guldfiskarna skulle ta slut på nolltid.

Gässen äter gräs.
Kan inte Storkar också äta gräs?




Det här är ett annat matställe för fågel. Min rödhåriga assistent bjuder duvan på ostsmörgås.




Givetvis sitter det en Skata och får syn på - ostmörgås. Intressant tänker den.




Jag kollar om smörgåsen försvann in i objektivet.




Ostsmörgåsen är borta, varför berättelsen gör ett snabbt kast.

Jag kör förbi den här skylten på hemvägen.

Här säljs det ägg och potatis.




Så här ser butiken ut. Utsidan verkar inbjudande.




Hur kan det komma sig att det ligger en butik för äggförsäljning mitt ute på landet?

Jo, man har skaffat en produktionsledare som heter duga.
Den här tuppen mäter 75 cm i strumplästen. Han utövar ett väldigt positivt intryck på hönorna vilket gör att de värper för brinnande livet.




Titta här vilken fin stuga butiksägaren har kunnat bygga tack vare all äggförsäljning.




Vi tar och tittar in i butiken.







Vi tar en titt på andra sidan av ägghandlarens hem.




Och se vilken fin å han har på tomten.




Nu har jag varit bort så länge att det är tid för hemfärd.
Men då hittar jag en slottsbyggnad som jag aldrig varken sett eller hört talas om.

Kastberga slott. Det är nyrenoverat och till salu för 19 miljoner. Det är nyrenoverat 2014 och helt fantastiskt på många sätt.

Du förstår givetvis att jag planerar att köpa en sådan vidunderlig tupp (som du såg tidigare) samt börja att sälja ägg då jag numera blivit ägare till Kastberga slott.





Min megafon tycker att:

Nu har jag producerat så mycket lögner så det får räcka för den här gången. Se på kroppsspråket.



Hej så länge.


söndag 1 april 2018

Gråt är ett språk.




2018 04 01


Gråt är språk - ett universellt språk som används för att uttrycka många olika känslor och kanske viljor. Ingen av oss som ser gråt, har svårt att förstå känslorna som ligger bakom gråten.

Varför gråter du?

För allt som jag inte kan uttrycka.

Så det låter, så det låter
när mitt munspel och jag vi gråter.

-------------------------------

Här är stolen där alla tunga beslut fattas.
Vad skall jag fotografera idag?
Vilket objektiv behövs till det?
Hur ser förutsättningarna ut?
När är jag tillbaka hemma?
Hur dags skall jag sova middag?

Bakom luckan till höger i bild finns min fotoutrustning.
Klockan ovanför har jag köpt hos urmakare Eriksson i Ekshärad i Värmland.
Den har ett vacker slag varje hel och halv timme.
Slagen är en bekräftelse på att jag har förunnats att få leva lite till.




Här hänger rävar och minkar hos grannen till min kolonistuga.



De hänger där för att bli riktigt möra.
Han skall lägga in dem i sin matkällare (nedan) och han säger att ragu på räv och mink är en delikatess. Han bjuder säkert in mig för att smaka.


Strax före detta veckoslut gjorde vintern ett tillslag. Då var det is och snö på ängarna och den saken lockar ju till att få ovanliga bilder.
Här en ängspiplärka.



Bläsgässen flyger runt innan de tar ny kurs norrut.




En Storspov är också tidigt ute. Jag hörde faktiskt att en Storspov drillade sin fina sång.



Det var ganska dålig ljus för fotografering. Men både Ronny och Torbjörn var på plats.

-------------------

Jag styrde färden till en annan vattensamling där fåglar brukar hålla till.

Grågås går ner för landning.


Det kommer flera....


....och flera.

Det verkar inte som om landningen är ordentligt förberedd. 




Gässen lämnar tydliga spår i vattnet.




Ett gruff uppstår så lätt.




Nu ett par snällare bilder som omväxling.





Men den här Råkan ser väl inte överdrivet vänlig ut?




När jag nästan var hemma igen stod den här flygaren invid vägen. "Stå still" sa jag till honom och det gjorde hen. Hen är förlovad som du kan se. Hen har ring på benet.




"En så elegant varelse som du, du kan väl visa lite flygövningar?", frågade jag med lite smicker.

Och jag fick utdelning på min fråga. Hen startade direkt.




Hej så länge.