Ett besök i det vackra Dalsland är aldrig fel. Beslut om detta var taget och cirka 40 mils bilresa avverkades. Vid framkomsten återstod inte mycket av dagen men det blev i alla fall några exponeringar av en färgstark kvällshimmel.
Klockan var ungefär halv nio. Man kan skymta staketet som avgränsar husets tomt i nederkant på bilden. Bilden av den rodnande himlen motsvarar den stämning vi gärna ville mötas av vid ankomsten.
Som tur var var det dimma påföljande morgon. Jag gillar dimma. Det blir många fantastiska ljus i dimmor. Dessa stämningar uppkommer bara under femton till tjugo minuter, sedan har skådespelet försvunnit. På de första två bilderna har jag ställt upp fotostativet för att skapa lite mera innehåll i bilderna. Mina fotspår i daggens syns tydligt. Hur ofta ser jag mina egna fotspår i daggen? Nästa bild har ett lite närmare perspektiv.
I bildens bakkant syns sjön Ånimmen. Klockan är ungefär 06.30
De nu kommande tre bilderna är olika stadier av en dimmig morgon, som jag gärna vill se dem.
Motljusbilder kan vara lite svåra men jag försöker utnyttja naturlig skugga via en björk.
En och annan spindel har varit i gång under natten. Vad kan den lyckas fånga förutom mitt synintryck?
Nu har solen kommit så högt att morgonens dimmiga mystik har försvunnit. Frukosten är avklarad och vi har ställt in oss på att hämta hem en del av det du ser på nästa bild.
Just det! Kantareller som vi inte ser så mycket av, vi som inte bor i svampmarker. Vädret är fint. Vi får köra en bit för att komma till de platser där vi plockade svamp förr om åren.
Färden skall gå längs en ganska slingrig grusväg. Innan vi hinner starta, passerar det ett stort tungt arbetsfordon. Det är lika bra den få köra före oss.
Efter någon mil får vi se den på nytt.
Vägen är effektivt blockerad. Jag bara konstaterar att det inte går att komma förbi. Men vad håller han på med? Jag sitter och tittar på en stund. Den stora kranen har till och med en hydrauliskt driven såg som sitter längs ute på armen, ihop med den gripande skopan.
Ett träd har fallit över vägen och chauffören dels sågar av stammen och dels lyfter bort materialet från vägen och lägger in det i skogen.
På min fråga om ja får fotografera honom, blir svaret; javisst!
Så här såg han ut. Eftersom vägen ändå är blockerad i båda riktningar, kan vi i lugn och ro språkas vid lite om hans imponerande fordon. Han driver en kontraktsbunden verksamhet för PEAB och Vägverket. Ett sådant här fordon kostar, gissar jag, minst två miljoner? Nej, fem miljoner, svarar han. Jag har tre stycken sådana här. Jag blev klart imponerad! Vilken verksamhet mitt i Dalsland!
Så här ser manöverpanelen ut.
När hans jobb var klart släppte han förbi mig och lite längre fram stannade jag för att ta en bild på ekipaget när det kom. Ni som känner till Dalsland ser naturligtvis direkt att bilden är tagen vid nya bron vid slussen vid Strömmen.
Chauffören vinkar och jag få en bild från sidan. Någon form av romantik kör runt på de dalsländska vägarna.
Vi kör vidare och får ett par fina bilder över en nejd som säkert Herr L. känner igen. Även dessa bilder har dimma i kompositionen.
Men det är inte alla bilder som är vackra. Man ser mycket när man kör på mindre vägar. De som bott i det här huset har gått okända öden till mötes.
Däremot tycker jag att den här byggnaden nedan har något tilltalande över sig. Ett gammalt hus som varit med länge och som gjort tjänst hos sina ägare under många år.
Vi närmar oss svampmarkerna. På vägen dit passerar vi denna lilla fors.
Jag klickar på "extra stor" för att forsen skall bli större. Det hjälpte inte mycket men forsen utgör ett trevligt inslag under promenaden.
Själva svampplockningen är inte så lätt att få bilder ifrån som säger något. Det blir en bild på lite mystiskt spunnen spindelväv i terrängen.
När vi åter kommit till det tillfälliga hemmet var det rensning som såg ut så här:
Kvällen sänker sig över trakten och jag går upp till Bergssjön för att se om där kan bli några bilder i samband med solnedgången. Förutsättningarna är inte de allra bästa beträffande ljuset, men några exponeringar blir det.
Berget i bakgrunden heter Sörknatten. Där går vandringsled över berget och berget har även varit med vid filinspelning av Ronja Rövardotter. Konstnären Otto Hesselbom har målat vy över Sörknatten och sjön Ånimmen. Tavlan "Vårt land" hänger på Nationalmuseum.
Jag kan inte måla som Otto Hesselbom men jag kan förmedla kvällsljus över Bergssjön.
Det fågelliv som brukar finnas under högsäsong är helt tyst. Det finns en och annan Trana och Storlom men skogarna och vattnen är tysta. Jag fick en bild på en Storlom som inte ville komma nära.
Tystnaden och naturen ger dragkraft åt varandra. Det är tyst i skogen och det är skööönt.
På vägen hem kommer jag förbi en skogsäng. Mörkret sänker sig, ängen är omgiven av träd och älvorna dansar säkert på ängen fast jag inte kan se det.
Nästa morgon är det åter dimma. Det blir ytterligare tre bilder på dessa stämningar.
Besöket i Dalsland är slut för denna gång. Så här ser stugan ut när vi skiljs åt.
Vi ses nog igen.
