Fågelräkning

Jag vill påpeka att Fotosofen har vuxit till sig. Efter konsultation med Herr U. har bloggens namn omformats till www.fotosofen.se . Kanske märks det ingen skillnad för dig, men jag har lyckats övertala mig själv att så skall det vara.

----------------------------------------------

Det här veckoslutet skall vi "räkna fåglar runt husknuten" har någon kommit på. Inte så dumt och att räkna fåglar har blivit väldigt populärt. Alltså gav jag mig i väg till Herr T:s trädgård tidigt idag.


Om du har lust, kan du räkna Stararna som ligger i huvudet på bloggen, för det är just Starar.

Flera av de fåglar som finns med här är av samma art. Variationen av arter är begränsat så här års.
Jag har gjort som så, för att den här bloggen skall vara trevlig både för dig och mig, har jag varje
gång jag räknat till 20 individer av samma sort vid just det tillfället, knäppt en bild. Med lite enkel matematik kan du nu räkna ut hur många fåglar jag har sett idag när du räknar antalet bilder. Kul, va?

Koltrast 

Turkduva

Koltrast hona

Koltrast hona

Koltrast hane

Koltrast hane

Koltrast hane

Plötsligt kom det en fågelräknare till promenerande. Det är kul att man kan dela ett gemensamt intresse med andra personer. Han hade inte sagt till att han skulle komma men det var roligt ändå. Han kanske var ute mera för att beräkna vilka smaker han skulle ha på middagsmaten; Vad smakar Turkduva? Är det godare med Rödhake? Vad vet jag.

Det blev dock ganska tomt på fåglar ett tag så jag kunde pusta ut och börja beräkna  min fågelskörd hitintills.

Efter en stund kom dock fåglarna tillbaka. Här kan du se.....

Rödhake

Jag kan inte skilja på hane och hona så det får räcka med namnet. Detta är en mycket trevlig fågel som har en vacker sång, även på vintern. Den är skygg. Man kan förstå varför den fått sitt namn.

Koltrast hane

Rödhake

Koltrast hona

Rödhake

Koltrast hane

Pilfink

Rödhake

Koltrast hona

Koltrast hane

Tyvärr avvek min kamrat mot staketet och jag förstod att vår samvaro var över. Jag är ändå tacksam för att han kunde sitta med mig och räkna i en hel timma utan att på något sätt störa vare sig fåglar eller mig. Naturen är förunderlig. Så här såg han ut när han lämnade mig. Snygga morrhår har han.

Eftersom mina fötter nu var isbitar och jag var medveten om att hustrun höll på att baka rulltårta och småkakor hemma, tyckte jag att jag skulle infinna mig bland bakningens smakprover.

Genom objektivet på Trettondagsaftonen

Det har varit lugnt ett tag med nya meddelanden. Men med nya föresatser startar jag igen. Ni som är intresserade av slott och stjärnor tittar kanske på "Stjärnorna på slottet"? Jag körde dit och tog en bild. Det är märkligt vad en TV-inspelning kan göra med naturen. Här är vi i januari månad, men titta så fint blommorna är utslagna. Vad de kan på TV.

Som ni kanske vet bor jag ganska nära staden Lund. Där finns många studenter som läser på universitetet. De cyklar när de skall någonstans och det är ständigt kaos på cykelparkeringarna. Titta här vad staden har gjort mot cyklisterna. En tjusig medalj.

Det är en utformning precis som en medalj och alla studenter vill ha en sådan medalj. Det förorsakar ett ännu större kaos på cykelparkeringarna när de sätter sina cyklar så att de skall bli dekorerade av staden.

För att cyklarna skall vara i trim finns det serviceverkstäder och försäljningsställen för cyklar. Så här ser Santa Lucias cykelaffär ut. Jag brukat gå in där för att känna på den atmosfär som cyklar avger. Ni känner väl till den atmosfären? Den här butiken har en lite annorlunda skylt utanför butiken.

En vandring i staden kan ge en hel del uppslag till bilder. Bland annat har staden satt in nya renhållningsarbetare. De kan se ut så här när de inspekterar en full papperskorg.

En av renhållningsarbetarna lockade med mig in i ett mörkare utrymme och ville att jag skulle ta en bild av hen i lite mera dramatiskt ljus. Det blev inte så pjåkigt.

Råkor är väldigt tacksamma motiv. De har alltid något för sig. De är helt klart intelligenta varelser som är trevliga att se på. De bor gärna i höga träd och när de har ungar för de ett väldigt liv. Ingen vill ha dem som grannar.

En välkänd byggnad i Lund är domkyrkan. Den har ni nog alla sett på bild. Det som är besvärligt med domkyrkan är att den är så stor så att jag inte kan få med hela på en bild. Därför får ni bara en bild på ett av tornen. Det finns två torn som är lik utformade. Tornen kallas för "pågarna" i folkmun, berättade en historiker.

Kyrkan är öppen för studiebesök och en stunds eftertanke nästan hela dagarna. Ibland är det någon aktivitet i kyrkorummet och då får man vänta en stund på att få tillträde. Så är det för den här personen. Matte har fäst honom i räcket utanför kyrkporten. Han väntar inte på tillträde till kyrkan. Han väntar på att matte skall komma ut.

Inne i kyrkan kan man tända ett ljus och sätta sig en stund och fundera över något som är värt att begrunda. Det är rätt många personer som passerar förbi och tänder ett ljus för lite kontemplation.

När jag tittar ut genom en sidodörr ser jag en stilig man stå där. Den öppna dörren ser ut att välkomna honom in för en stunds kontemplation. Men han kommer nog inte. Han har stått där ute i många år. Han heter Lars Levi Laestadius. Han levde på 1800-talet, var väckelsepredikant, kyrkoherde i Karesuando och Pajala. Han stiftade "laestadianismen" som förespråkade ett asketiskt levnadssätt. Rörelsen hade stor spridning i nordligaste Sverige och Finland.

Krögarna i staden vill gärna att det skall vara varmt och skönt och att folk skall sitta på uteserveringarna. De lockar med bland annat vita fårskinn och förhöjer känslan av trevnad med en röd filt dessutom. Rött och vitt blir ju ett bra motiv.

Det är inte alla som har så fina attribut men som ändå vill locka kunder. Här är en mera spartansk variant. Det som jag fastnade för var dekorationen med de gamla elementen innanför fönstret.

Nu tar jag lite paus från Lund. I morgon skall jag fotografera fåglar i Herr T:s trädgård.