söndag 19 november 2023

Från objektivets frontlins.

 



När jag kör ut för att fotografera passerar jag

ett ställe som man oftast inte tänker på att det

 ligger där det ligger. Du kan nog lista ut var det är.



På bilden syns flera skyltar från Center Syd.
Man ser också en lastbil som just svängt av E6.
Det är väldigt mycket trafik som passerar här.
I linje med skylten syns en vit prick.
Titta på nästa bild!



Här, nedanför trafikstråket, i vattnet,
håller ett par Knölsvanar till.
Här passerar mängder med trafik. Så mycket, att
det inte finns några människor i den otrevliga miljön.
Det är en fördel för svanparet.
Trafiken bryr de sig inte om
men uppskattar frånvaron av människor.



Nu är jag inne på min vanliga runda.



Nattens frost syns på växterna.



Men vattnet är blått och vingarna beredda.







Den här mannen träffar jag på ganska ofta.
Du ser att han ler.
Det är kyligt kan man se på hans mössa.



Raskt har han vari hemma och bytt cykelen mot
rullskidor.
Du vet väl att det heter cykelen på det språk
som talas i Barsebäckshamn.



Bilden är tagen ungefär 09.45.
Det här paret har varit ute på piren och tagit morgonbadet.
Det är + 6 grader och mannen har handskar på.
Han hade dem på i vattnet också.




Detta är sjöräddningen på besök i Vikhög.



En optimistisk fiskare syns mot horisonten.





Så här såg det ut hemma hos mig
när allt regnet hade fallit.







Nu har jag förflyttat mig till 
den stora lilla staden Lund.



Här går en rad med alldeles nya änglar
som skall gå in i domkyrkan för att få
sina vingar påsatta.



Den här farbrodern fick inte vara med 
i änglaskaran.
Jag gick fram och tröstade honom.




Motiv från Lilla Fiskaregatan.








De här Knölsvanarna uppträdde så
kärleksfullt mot varandra
så de måste få vara med.



Titta bara!








Härligt med ett dopp!








Hej så länge.


söndag 5 november 2023

"Ögats sjukdom"

 



Jag har noterat att det finns två sätt att mötas,

då jag går en promenad.

 Antingen ser man varandra i ögonen eller så sänker man blicken

 som om den andra inte fanns.

Jag har läst att Cowichan-indianerna i Kanada

talar om en "ögats sjukdom" som drabbar oss

när vi går förbi varandra utan att möta varandras ögon,

till exempel när vi är ute och promenerar.

För indianerna betyder det att vända sig ifrån varandra 

och genom detta medverka till att skapa splittring

i stället för enhet människor emellan.

Varför bygger vi så gärna murar

när det framför allt är broar vi behöver?


OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO


Nu kommer det några bilder.







































En typisk SkogsMulle.








Hej så länge.