Bilder sedan föra inlägget.

 

Jag tycker mycket om fåglar.

Det framgår säkert av Fotosofen.

Fåglar är de djur som lever i det vilda

och som vi i vardagen kommer allra närmast.

De är så vanliga att vi i allmänhet knappast tänker på

deras existens. Tänk om det skulle finnas lika många

fyrfota djur i vår närhet, som det finns fåglar.

Vilken rikedom det skulle vara!

Den här gången är det med en del bilder på blommor,

i vissa fall med ett bi också.

Hej så länge.

 

Vem bor här?

Dimman ligger tät över entrèn.
Vem vistas där bakom?

Jo här vistas jag,
stabilt stående,
under väntan
på uppmärksamhet.

Här vistas också personer
som är så nyfikna
att
öronen står rakt upp.

Blyg som en skogsviol.

Det blir bättre för
småttingarna med
ny halm i sängen.

Flyget går vidare över nejden.

Men vi kan inte flyga!
Vi har ju nyss lärt oss simma.

Mor och far är så glada i oss
att mor står på tå.

Avundsjuka är inte vackert.
Nästa år blir det kanske er tur
att driva simskola.

Men där är ju en Knipa med
småttingar,
som inte kan simma.

Gräsänderna har 
också småttingar.

Spionverksamhet?

Den här Knölsvanen gjorde något som
jag inte sett tidigare.
Hon nöp de gröna bladen från busken
som hängde ut över vattnet.

När hon ätit av bladen en stund,
drack hon av vattnet för att
underlätta matsmältningen.
Det kom inte med på bild
för grenarna var i vägen.

Högvälborna
Fru Stare med
söndagskostymen på.

En hare från trakten
iförd
vardagskostym.

Enkelbeckasin.

Gulärla.

En begränsad studie av
Tofsvipa.

Rödbena.

Rödglada.

Plötsligt fick jag en
fluga på linsen.

Hamnkatten Tess
slickar sig förläget om
läpparna.

Säja hej - så länge.