Tiderna förändras

2019 10 31

För några dagar sedan såg det ut så här från mitt köksfönster.

Ett par minusgrader på morgonen och solsken. Då bildas det dimma som

rör sig fint i morgonsolen.

Tiderna förändras!

I går kom det ett blad från företaget som hanterar våra sopor.

Där meddelades att

besökare på sopstationen skall snart få legitimera sig med körkortet när 

avfall skall kasseras.

Bladet har den moderna formulering som meddelar att detta nya är tillkommet som en utökning av service och säkerhet vid avlämnade av avfall.

När jag växte upp

(och det är ju alldeles nyss

beräknat med övergripande syn på tideräkning),

då fanns utanför varje egen bostad något som, där jag bodde, kallades för slaskhög.

Där hamnade litet av varje naturligtvis.

Men....

ingen stal från min slaskhög

ingen var oförskämd mot mig när jag deponerade

och

alltihop i högen blev på ganska kort tid jord.

Jag märker att tiderna förändras.

När jag växte upp (nyss!)

luktade och smakade mamma på matvarorna

om de hade blivit skämda.

Numera läser mamman av siffrorna på

mjölkförpackningen och får då

klart för sig att mjölken skall hällas ut i 

slasken om inte siffrorna stämmer med siffrorna på kalendern på

kylskåpsdörren.

Nu märkte jag samma sak igen - tiderna förändras.

När jag begrundat detta en stund ger jag mig iväg med

kameran.

Fåglarna är ständigt villiga att bli avbildade.

Jag tar mig till ankdammen där folket samlas.

Snatteränder exempelvis.

Alla fåglar är inte i vattnet.

Bilden blev lite intressant för Storskarven flyger med trädvegetation i bakgrunden 

och solen träffar just då, huvudet.

Den bilden kommer aldrig tillbaka igen!

En bläsand.

Den har en bläs i pannan ungefär som en häst.

Bröderna Vigg simmar så det blir alldeles svettiga i huvudet.

En hona Bläsand.

De här bilderna är inte direkt porträttlika,

men när hon simmar i växelvis skugga och solljus

blir resultatet ganska trevligt.

Snatterand hona.

Två olika individer på samma bild.

Sothöna främst och en Kricka baktill.

Detta är mera ett porträtt av en Kricka, hane.

En sothöna i vassen.

Detta är en Bläsand som flaxar med vingarna.

Klickar du på bilden så att den blir större, kan du se vattendropparna

tydligare i luften.

Storskarvar är inte trevliga men de gör sig ganska bra på bild.

Här ser det ut som att de tänker omfamna varandra - men icke -

den med ryggen mot kameran jagar bort den som står på stenen.

Men den bilden blev inte bra.

Här är i stället en Ejderhona.

Majestätisk och lugn.

Jag plockar med mig lite kantareller för att lägga på

lunchmackan.

Hej så länge!