Jag fotograferar, alltså lever jag.

I går eftermiddag klockan 14

visade man björnen.

Den tittade in i kameran som om den

undrade

vilka bilder jag hade där.

Jag sa till honom att om du vill veta det så får du gå in på

Fotosofen

och titta.

När jag kom upp till tjärnet i skogen

så var där nästan blankis.

Jag slog en ordentlig kana så att jag

närapå kom över till andra sidan.

Jättekul!

Lantbrukaren bredvid har köp ljust grön färdig gräsmatta

som han rullat ut på tomten.

Snyggt!

Ute i Sundet finns det ofta båtar som jag gillar.

I hamnen ligger det ibland mindre fiskebåtar som jag också gillar.

Svanen funderar på om den skall simma över till Danmark på andra sidan.

Men det finns ju möjligheter att ta flyget också.

Men det verkar långt dit och den är ju så liten om man tittar noga.

När jag går närmare och tittar ser den ju ganska stabil ut.

Fritidsfiskarna med stora gummibyxor har anlänt.

Längre ut blir det djupt.

Men är det inte fiskebåten Pondus av Skillinge

som blygt tittar in i hamnbassängen?

Jodå.

Det står ju ett P i fören.

Nu visas en stabil variant av

"Konsten att: Angöra rätt en brygga".

Snygg sväng!

Nu startar det kritiska momentet.

Det gick ju galant.

.

Nu skall Pondus förtöjas i aktern.

I fören också.

Skepparen kör bil till och från Skillinge.

Säsongens fiske har varit bra, så han var nöjd.

Men idag hade han på 1600 meter garn bara fått sex torskar.

Hej så länge.

 

Vatten - en obegripligt stor storhet.

Attraherad av vatten. 

Om det inte fanns vatten skulle det vara ställt på ett helt annat sätt i världen.

Jag kommer inte att gå in på människors eller växtlighetens 

behov av vatten.

Men

utan vatten skulle det inte finnas vattenfåglar simmande eller flygande.

Det skulle heller inte finnas några båtar eller fartyg.

Det skulle inte finnas viktiga platser där man kan sitta

och behagligt drömma sig bort.

Det skulle inte finnas stormiga hav.

De bilder jag lägger upp i detta inlägg är tagna vid vatten

och

får berätta om något av mina synintryck och

känsloupplevelser som kom när jag tog bilderna.

Malmö under en dramatisk himmel.

Det har jag aldrig vågat.

Frisk vind hör ihop med hav.

Syskonen Vigg övar parsim.

Finns det nån mat därnere?

Det är lika jobbigt varje gång jag skall gå i trappan.

Idag har jag finkostymen på.

Smådopping.

Kanadagås.

En Vitkindad gås som har en ovanlig teckning.

Knölsvan.

Halsband är tjusigt.

Vi flyger till Danmark och kollar läget.

Smakar vattnet gott här?

Fru Vigg denna gång.

Trafik mot norr.

Trafik södergående.

Allvarliga funderingar över storlekar.

Fru Bläsand.

Vila inför nästa fiskedyk.

Bläsand

En dam som fjädrar sig.

Alltid trevligt med sällskap.

Jag har besvär med att tungan hänger ute.

Den här farbrorn motionerar både sin tax och sin gås på sin promenad.

I morse på min promenad var det stormvindar.

Flera Knölsvanar låg ändå och åt under vattenytan.

De har näbben nere under vattnet så länge att jag undrar hur de bara kan?

Efter den här bilden fick jag gå för att torka av både ansiktet

och kameran.

Malmö igen fast i en annan dager.

En senkommen fiskebåt.

In i hamnen skall den.

Som avslutning ett vattentorn

som 

jag pyntat i lite förförisk skrud.

Hej så länge.